Under skördetiden av cannabis i Bekaadalen jobbar såväl barn som vuxna. Personerna på bilden samlar in cannabis som har fått soltorka på marken i 4 – 5 dagar. Alle foto: Bengt Sigvardsson

Rapport från Libanon

I Libanon har kriget i Syrien, i kombination med inhemsk instabilitet, lett till ökad produktion, smuggling och missbruk av droger. Priserna har dumpats vilket lockar alltfler ungdomar att prova droger. Samtidigt saknar landet en fungerande missbruksvård.

Efter cirka 45 minuters bilfärd på småvägar i Bekaadalen, i östra Libanon, breder en stor dalgång ut sig. Den är fylld av fält. Vissa är nyskördade. På andra frodas gröna cannabisväxter.

– Vi började skörda cannabisen för ett par dagar sedan. Innan vi säljer den får den torka i solen i 4 – 5 dagar, berättar en man som kallar sig Wanted.

Det är i mitten av oktober och Wanted, som är cannabisbonde, sitter med sin kompanjon Jarimee utanför deras lagerbyggnad och blickar ut över dalgången. Runtomkring samlar ett 15-tal skördearbetare, både barn och vuxna, upp buntar av soltorkad cannabis från marken och fyller på lagret.

– Sedan min farfars dagar har vår familj odlat cannabis. Regeringen skiter i Bekaadalen. Allt är undermåligt här och arbetslösheten är hög. De flesta kring dalgången lever på cannabis. Det finns inga andra försörjningsalternativ, säger Wanted.

Männen är förtegna om hur mycket pengar som odlandet inbringar, men Jarimee säger att det är mångdubbelt mer än vad de skulle tjäna på andra grödor som dessutom kräver mer arbete att odla. Cannabisväxterna sköter i stort sett sig själva.

– Vi planterar dem i början av sommaren och efter 3 – 4 månader är det dags för skörd, säger Wanted.

23-årige Abu Lala har rökat hasch sedan 18-årsålder 
och försörjde sig i tre år som droglangare.
Han säger att Libanon har blivit ett paradis
för ”flummare”. Priset för hasch har
nästan halverats och kan hittas i princip överallt.

Bekaadalen

Odling av cannabis var som intensivast under det libanesiska inbördeskriget (1975 – 1990). Därefter har den libanesiska armén haft flera kampanjer för att förstöra odlingarna. Sedan 2013 har emellertid cannabisodlarna lämnats ifred. Enligt den libanesiska tidningen An-Nahar har cannabisfälten tredubblats sedan dess och täcker nu en yta på cirka 300 miljoner kvadratmeter i Bekaadalen.

– Armén är upptagen på annat håll. Framförallt vid gränsen till Syrien, säger Wanted.

Sedan inbördeskriget i bröt ut i grannlandet Syrien, 2011, är armén upptagen med att försvara gränsen mot syriska väpnade grupper och upprätthålla den inrikes säkerheten. Libanon är splittrat mellan de som stödjer den syriska regeringen och de som är emot den. De olika grupperingarna har upprepade gånger drabbat samman i väpnade gatustrider. Flera bombdåd har inträffat. Dessutom pågår demonstrationer mot regeringen sedan slutet av juli. Wanted och Jarimee ser både för- och nackdelar med att deras levebröd indirekt har blivit lagligt.

– Det finns så många cannabisodlingar nu att priserna har dumpats och det är svårt att hitta köpare, säger Wanted.

Libanon har tagit emot cirka 1,2 miljoner syriska 
flyktingar. Det är förbjudet att upprätta officiella
flyktingläger. Kring 30 procent av syrierna
lever därför utspridda i informella skjulläger.
Mindre än hälften av flyktingbarnen som är i
skolåldern får formell undervisning.

Arbeitslöshet

Libanon, som har cirka 4,5 miljoner invånare, har tagit emot cirka 1,2 miljoner syriska flyktingar. Det har överbelastat alla samhällssektorer: Konkurrensen om låglönejobb är hård. Libanesiska Arbetsministeriet uppskattar att arbetslösheten bland ungdomar ligger på 33 procent (2014). Tre timmars bilfärd västerut, i Libanons huvudstad Beirut, står 23-årige Abu Lala på sin balkong och röker en joint. Han har varit arbetslös i tre år. Fram tills för några månader sedan, då polisen fick upp ögonen för honom, försörjde han sig på att sälja hasch och ecstacy. En av Bekaadalens största drogbaroner försåg honom med varor.

– Kriget i Syrien har vänt upp och ned på Libanon, men det har blivit ett paradis för flummare. Man kan få ett gram hasch för en dollar på gatan, säger han.


   

Beirut har arabvärldens intensivaste och 
liberalaste nattliv där det, förutom alkohol,
finns mycket narkotika. Personerna på
bilden har inget med innehållet i artikeln
att göra.

Nattliv i Beirut

Abu Lala har rökt hasch sedan 18-års ålder.

– 2011 kostade 25 gram hasch 50 dollar på gatan. Idag betalar vi max 30 dollar för samma mängd. I varje vänskapskrets finns minst två haschlangare. Det ses som coolt att röka på och är socialt accepterat bland ungdomar, säger han.

Abu Lala berättar att det är lätt att få tag på alla typer av droger i Beirut som har arabvärldens intensivaste nattliv.

– I nattklubbsvärlden tar många kokain, syra och ecstacy. Psykedeliska droger är väldigt inne på grund av en hippietechnotrend, säger han.

Enligt Abu Lala låter polisen oftast haschförsäljarna vara ifred.

– De jagar framförallt de som säljer Captagon-tabletter eller heroin. Captagon har varit populärt i Syrien länge, men det var först med den syriska flyktingvågen som drogen verkligen fick spridning här, säger han.

Captagon, eller fenetyllin, är ett centralstimulerande medel. Sedan kriget bröt ut i Syrien har tillverkningen av drogen ökat där, likaså smugglingen av den till Libanon. Libanesisk polis har gjort flera enskilda tillslag på miljontals Captagon-piller.

– Captagon brukar liknas vid en billig variant av speed, men det är en skitig drog. Man blir aggressiv, tappar minnet och avtändningen är fruktansvärd, säger Abu Lala.

Elie Aaraj är ordförande på MENAHRA sektion i 
Libanon. Han säger att drogmissbruket, bland
framförallt ungdomar, ökar i hela regionen.

Harm reduction

I östra Beirut huserar Middle East and North Africa Harm Reduction Association (MENAHRA) som jobbar preventivt mot drogmissbruk i Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen). Dess ordförande, Elie Aaraj, berättar att Captagon nu även tillverkas i Libanon.

– Missbruket av Captagon ökar här, men det mesta smugglas vidare till arabiska halvön. Den största marknaden finns i Saudiarabien, säger han.

Missbruket, framförallt bland ungdomar, ökar i såväl Libanon som resten av MENA-regionen. Utförliga studier om orsakerna saknas, men Elie säger att expertis pekar på instabilitet som främsta orsaken.

– I 16 av 23 MENA-länder råder säkerhetsmässig, politisk och ekonomisk instabilitet. Krigen i regionen har lett till den största flyktingkatastrofen i modern tid och oron för väpnade grupper som IS (Islamiska Staten) är stor. Arbetslösheten är hög och fattigdomen utbredd på många platser. Ungdomar saknar framtidshopp. Även om de studerar i årtal är sannolikheten stor att de inte får jobb, säger Elie.

Han berättar vidare att globaliseringen orsakat en identitetskris hos många ungdomar. En del söker sig till religion, andra till drogernas värld.

– I Libanon har många i den nya generationen vänt den traditionella kulturen ryggen. De skapar sin egen kultur där droganvändande inte är något konstigt – och droger hittar de överallt, säger han.

Elie säger att trots att flera områden i Syrien kontrolleras av radikala islamistgrupper som IS och Nusra-fronten är de traditionella smuggelrutterna intakta.

– Drogsmugglarnas nätverk är oerhört starka och har funnits länge, säger Elie.

Det är missbruket av inhemsk cannabis som ökar mest i Libanon. Flera politiker har föreslagit en legalisering.

– Studier visar att det skulle ge ett tillskott på cirka 2 miljarder dollar årligen i statskassan. Vissa politiker är för och vissa är emot, men regeringen har tydligen beslutat att lämna cannabisodlingarna ifred, säger han.

Förutom att armén är överbelastad tror Elie att beslutet handlar om att cannabisodlarna tillhör mäktiga, och ofta välbeväpnade, klaner med stor lojalitet hos lokalbefolkningen.

– Armén vill inte skapa fler problem genom att uppröra folk som kan behövas i kriget mot IS, säger Elie.

Det finns även opiumvallmoodlingar och produktion av heroin i Bekaadalen. Det är oklart i vilket omfattning, likaså hur mycket som smugglas ut ur landet och hur utbrett heroinmissbruket är i Libanon.

– Det behövs forskning som regelbundet uppdateras om missbrukstrenderna. De förändras ständigt, säger Elie.


Sedan slutet av juli pågår stora demonstrationer
mot den libanesiska regeringen. De startade
som en reaktion mot myndigheternas
avfallshantering. Idag kräver många
av demonstranterna
regeringens avgång.

Lagstiftning

Slutsatsen om att missbruket ökar i Libanon är framförallt baserad på att alltfler söker hjälp för sitt beroende.

– Det är omöjligt att föra statistik i länder med förtryckande lagstiftning, säger Elie.

Han syftar på att libanesisk lag stipulerar mellan sex månaders till tre års fängelse för narkotikapåverkan vilket han menar avskräcker många från att söka hjälp.

– Policyn är ungefär densamma i hela regionen. Drogberoende faller inte under den allmänna folkhälsan eller mänskliga rättigheter. Det ses som ett brott, säger han.

Sedan 1998 kan personer som gripits för påverkan enligt libanesisk lag välja mellan fängelse och beroendevård. Fullföljer de behandlingen läggs åtalet ned. Först 2013 började lagen implementeras och endast cirka 110 av totalt 2079 personer som greps för brottet under 2014 skickades vidare för behandling. En del domstolar, men framförallt de åtalade, har dålig koll på lagen.

– Men även om alla skulle vilja ha behandling så finns det inte tillräckligt med resurser att ge det, säger Elie.

Det finns bara ett statligt avgiftningscenter utanför Beirut. Privat behandling är dyrt. Ett halvt dussin NGO: s har gratis beroendevård, men kölistan är lång.

– Under tiden det tar att hitta beroendevård får missbrukaren sitta i fängelse där det finns mycket droger, säger Elie.


Nadya Mikdashi är chef på den libanesiska 
frivilligorganisationen SKOUN som både
arbetar preventivt mot drogmissbruk och
har beroendevård. Antalet personer som
söker hjälp överstiger dock SKOUN: s kapacitet.

Drogmisbruk och preventivt arbete

I en annan del av Beirut ligger beroendecentret SKOUN. Dess chef, Nadya Mikdashi, bekräftar att antalet personer som söker hjälp överstiger centrets kapacitet. Av de 460 personer som får behandling på SKOUN missbrukar 60 procent heroin, 15 procent kokain och de övriga alkohol, hasch och andra droger.

– De senaste tio åren har drogmissbruket ökat konstant i Libanon. Det är helt klart relaterat till att instabiliteten har ökat under samma period. Jag tror att mycket av droganvändandet är omedveten självmedicinering mot konsekvenserna av instabiliteten – oro, dålig ekonomi, arbetslöshet och brist på framtidstro, säger hon.

I 2006 rasade ett månadslångt krig mellan libanesiska Hizbollah-rörelsen och Israel. Sporadiska skärmytslingar fortsätter vid den israelisk-libanesiska gränsen. Sedan 2005 är regeringen splittrad i två block. Våld mellan olika grupper är vanligt. Turistnäringen, sin tidigare var en av landets största inkomstkällor, har slagits i spillror och många investerare har skrämts bort. Regeringen kan sällan enas om något. Om väl ett beslut, eller en ny lag, antas så implementeras det sällan. Alkohollagstiftningen är ett exempel.

– Alkohol är billigt och säljs överallt. Ingen kontrollerar om barer och affärer säljer det till personer under 18 år. Många kör rattfulla eftersom polisen inte gör några nykterhetskontroller, säger Nadya.

Preventivt arbete mot drogmissbruk åligger NGO: s. SKOUN besöker bland annat skolor och andra platser med mycket ungdomar, men det finns de som hamnar i skuggan. Närmare bestämt de över 400 000 syriska flyktingbarnen som är i skolåldern. Mindre än hälften av dem får formell skolundervisning.

– Många syriska barn kommer att växa upp som flyktingar i Libanon. De löper stor risk att utveckla ett drogberoende. För att undvika det måste vi jobba preventivt redan nu, säger Nadya.

Det saknas dock resurser.

– Idag går nästan allt utländskt bistånd i Libanon till nödhjälp till syriska flyktingar. Arbete mot drogmissbruk har fått mycket låg prioritet, avslutar Nadya.

 

Wanted, Jarimee och Abu Lala är fingerade namn.

 


Kommentarer til artikkelen

Legg til ny kommentar:
  • Vis respekt for andre lesere og omtalte personer. Kommentaren kan være inntil 1000 tegn.

iconSkriv ut
iconTips en venn
Annonse